Förkylt också...
Jippi årets första höstförkylning är här.
Så otroligt dålig tajming, har verkligen inte tid att vara sjuk.
Någon som vet en super kur mot förkylning, helst en som inte involverar vitlök...måste ju som sagt var jobba.
Kanske ska sälja min själ till djävulen eller någon motsvarighet, kan kanske göra en deal och slippa vara sjuk resten av livet...undra vad det skulle vara värt?
Ojoj, är detta tecken på feber? Osammanhängande babbel? Kanske ska krypa ner i sängen och hoppas att det är bättre imorgon.
Plugga flitigt =)
Lycka till!
En riktig fegis
Har flera gånger tänkt att man kanske skulle satsa på en lite färggladare jacka detta år...tittade på flera röda...men kom ändå hem med en svart. Körde på det säkra allternativet, är en riktig fegis...nästa år kanske...
Poliser och Dan Bäckman
På Götgatan kan man till exempel stöta på flera polisbilar och poliser som raddat upp ett antal människor mot en husvägg för visitering. Om de var nynazister, terrorister eller snattare, vem vet man obehagligt var det. Det konstigaste var nog stämningen, det var alldeles tyst, människor passerade förbi och tttade men alla var tysta...det kändes spöklikt, vissa sidor hos storstaden vill jag inte vänja mig vid.
Å andra sidan...så kan man springa på Dan Bäckman alias Felix Herngren som frågar om man har köpt ett rosa band, när man ska köpa strumpbyxor på Lindex. Man blir ju lite förvånad men jag håller med om att det är ett smart sätt att få folk att köpa rosa band...jag köpte ett.
Det händer helt enkelt mer i den stora staden, på gott och ont.
Tjuvlyssnande på tåg...
En sak man kan roa sig med är att lyssna på andras samtal...detta låter extremt hemskt men ibland pratar folk så högt att man inte kan undvika att höra... Man kan få höra om det mesta:
Misslyckade flörtar
Livshistorier (tex. en kille i övre tonåren som berättar för en chokad småbarnsfamilj att han bor på behandlingshem)
Politik
Skvaller av alla de slag (om personer man inte känner)
Det finns en kul hemsida som har tagit fasta på folks nyfikna lyssnade: www.tjuvlyssnat.se otrligt roligt!
När skammen eller olusten blir för stor, kan man ju alltid sätta på mp3 och drömma sig bort tills tåget är framme.
Regn och rusk...
Vet att man borde vara van vid det, det händer ju varje år men varje år så kommer ändå kylan som en överraskning. I ren protest har jag inte vantar när jag cyklar till jobbet, eller den sanna förklaringen är väl att jag inte hittar dom men man måste ju protestera mot det svenska vädret på något sätt...
Jag får ju iaf användning för min, enligt andra, tjejiga rosa-grå regntätajacka...man kanske skulle ha matchande gummistövlar =)
Bilder från: www.have2have.se
Vart jag ska och hur jag kom hit...
Hur hamnade jag här då?
Hittade ett bra inlägg som tar upp mycket sant, trevligt att flera upplevt samma sak som jag. (Okej vill aldrig bli arkitekt, det var syrran. Och min pappa har aldrig kokat sylt, vad jag vet. Men annars så...)
http://www.cadtorget.se/index.taf?_page=object&object_auid=10950&EnsureNoCache=1771
Håller med om att det behövs flera tjejer inom teknikyrken, men man får stå ut med lite fördomar, misstro, förvåning och total okunskap.
"Jaha du läser maskinteknik...då mekar du med motorer hela dagarna"
Nej, skulle vilja kunna men bara för skojs skull...
"Jaså, du läser Ergonomi Design inriktning, då klipper och klistrar du hela dagarna?"
Det finns fördomar även inom utbildningen...
Sen finns det ju även dom där irriterande stofileerna som inte tror att tjejer klarar av tekniska yrken, som tur var är de utrotningshotade.
Jag blir glad när jag hör från mitt universitet att rekordmånga tjejer börjat på maskin iår, bra val!
Jag vet varför jag hamnade här: det är en följd av slumpen, min envishet, min uppskattan av utmaningar och ett stort intresse för teknik, design och problemlösning.
Men vart ska jag då? Detta är en mycket svårare fråga återkommer med funderingar/svar...
Telefon terror
Hade tänkt byta operatör på mobilen och samtidigt byta till abonemang från kontantkort. Naiv som jag är tänkte jag att det ska väl inte vara så svårt....FEL, FEL, FEL!
Min gamla operatör, tänker inte nämna namn men vi kan kalla dem TELE2 Comviq, ville inte släppa ifrån sig nummret, som jag verkligen vill ha kvar! I och för sig insåg jag att nummret inte var registrerat men det borde väl inte vara så svårt....FEL, FEL, FEL!
Att ringa kundtjänst är tillräckligt för att göra vem som helst lättretad, telefonköer är I-världens tortyr...först så sitter man och väntar i en oändlighet och hör "Det är fortfarande samtal före i kön, tack för att du väntar" och sen går det fram en signal och sen lägger dom på!!! Va f-n!
När man så äntligen når fram så säger dom att de behöver nummret som står på kontantkortet, eftersom jag ringer från mobilen (den enda telefon jag har) måste jag alltså lägga på, ta ut sim-kortet och ringa en gång till
SUCK!
På nästa försök har jag alla nummer som krävs men nu följer massa frågor:
Hur mycket jag har på kortet.
När jag laddade det sist
Hur mycket jag laddade det med
Nämn ett telefonnummer du ringer ofta
Som dom bevakar sina nummer så kan man ju tro att det är statshemligheter, okej jag fattar att det är för att skydda folk från samvetslösa personer men låt mig gnälla...
Jag besvarade tydligen frågorna korrekt eftersom mitt nummer (förhoppningsvis) nu är registrerat nu väntar bara nästa steg...
Gnällspikar är vi allihopa...
Individualistiska väskor
För mer än ett år sedan köpte jag en väska från amerikanska Timbuk2, via deras hemsida kunde man utforma sin egen väska med storlekar, tygkvalitet, färger och detaljer. Resultatet blev en väska som än idag är en av mina absoluta favoriter för att den är praktisk men även för att jag själv har fått utforma den.
Fick nys om ett annat företag, Tagger, som även dom tillverkar väskor...faktiskt ganska liknande Timbuk2s väskor. Men här finns det ett antal mönster att välja mellan och sedan det verkligt geniala...väskorna är perfekt för att dekorera med märkpennor! Med lite kreativitet kan väskorna bli riktiga konstverk...visar några exempel nedan.
Tycker verkligen om den här idéen...fram för mer individualism.
Bilder från: Timbuk2, eeshaun och Tagger
Minnesförlust...eller nåt
Det är alla dom där bra småsakerna jag glömmer: att köpa glödlampor, att sätta upp en lapp på dörren med texten "Ingen reklam tack", att ta med mobilen till jobbet...och mycket mer. Detta resulterar i att jag lever i mörker, översvämmad av reklam och är svår att nå...inte bra! Hoppas att det inte är seniliteten som kommer krypande redan skulle vara ganska tråkigt om man blev senil innan man ens slutat skolan (inser att det säkert finns några stackare som upplever detta, ber så mycket om ursäkt...)
Får väl helt enkelt ägna mig åt hjärngympa för att täppa igen dom där små hålen innan det är aldeles tomt innanför skallen =)
Hur jäkla svårt kan det vara att komma ihåg en förbannad glödlampa....?
Återkommer när det gått upp ett ljus...
